SVT rapporterar om en planerad kraftverksutrivning i Mörrumsån. Det är Mariebergs kraftverk, vandringshindret närmast havet som ska rivas. Genom att den gamla laxtrappan ersätts med fri passage ökas vandringsmöjligheterna för fisk samtidigt som utrivningen återskapar gamla strömvattenhabitat i vattendraget. Åtgården förväntas gynna laxen och ha en positiv inverkan på lokalt fiske och friluftsliv. Se inslaget på SVT nedan och passa på att kolla in NRRV:s arbete i Mörrumsån.

morrum

Tags: , , , , ,

I Havs och Vattenmyndighetens tidning, Hav och Vatten, nr 5 2015, finns en artikel om återmeandringen av Klingälvsån i Skåne och projektet Målarmusslans återkomst. Den tjockskaliga målarmusslan är frontfigur för projektet som syftar till att återintroducera musslan, förbättra dess livsmiljö och vattenkvaliteten i tolv sydsvenska vattendrag. Även om musslan har huvudrollen i den här historien förväntas projektet få positiva effekter även för fisk och andra organismer i det rinnande vattnet. Från Karlstads Universitet arbetar Martin Österling och Lea Schneider inom projektet. Läs mer  på sidan 9 i tidningen!

havovatten

Tags: , , , , , , , ,

För ungefär ett år sedan assisterade jag vid utsättning av laxyngel i Huntington River, ett biflöde till Winooski River, i Vermont, USA. Yngelutsättningen är en av flera ansträgningar som görs för att få tillbaka ett vilt bestånd av Atlantlax i älven. Laxen utrotades under sent 1800-tal som som ett resultat av dammbyggen, habitatförstöringar och fiske. Man tror att det historiska laxbeståndet migrerade via Lake Champlain och Saint Lawrencefloden ut till födosöksområden i Atlanten. På grund av vandringshinder på vägen till havet är restaureringen fokuserad på en landlåst lax-population i Lake Champlain. Förutom yngel sätts en hel del smolt ut i älven, fisken som sätts ut kommer genetiskt sett från Maine.

Tre kraftverk skiljer yngelutsättningsplatsen, och potentiella lekområden i samma biflöde, från sjön. Passage-problemet är en del av restaureringsarbetet. En fisklift vid kraftverket närmast sjön kombineras med transport av uppströmsvandrande lekfisk (havsnejonögon anses invasiva och avlivas) medan by-passes är installerade vid alla tre kraftverk för nedströmsmigrerande fisk. Under förra våren studerade vi smoltens nedströmsmigration i systemet och sammanställer för närvarande resultaten från denna studie.

fry0

Lax-yngel transporterades från odlingen till Hunington-River. Ett team sammankallat av Vermont Fish and Wildlife Department och bestående av ett dussintal personer – biologer, frivillga och praktikanter – delade sen upp sig längs biflödet för att sprida ut fisken.

fry1

Yngel i en hink.

fry2

En närmare titt på ynglen i hinken.

fry3

Hinken, ynglen och älven.

fry4

En biolog sprider ut yngel i älven.

Tags: , , , , , , ,

glansfisk

En glansfisk ska precis märkas med en ”thermocouple”. En sensor förs in i fiskens muskulatur, fisken återutsätts och sensorn registrerar sedan kroppens och det omgivande vattnets temperatur medan fisken simmar i havet. Foto från:NOAA

Nästan alla fiskar är ektoterma, deras kroppstemperatur regleras av temperaturen i det omgivande vattnet. Detta innebär att de i kallt vatten också är kalla och till exempel får en lägre ämnesomsättning och försämrad simförmåga. Detta har naturligtvis enorma effekter på fiskens beteende och ekologi. I strömmande vatten på våra breddgrader gör det till exempel att fiskar under vintern kraftigt minskar sin aktivitet och klarar sig utan särskilt mycket mat. Det gör dem dock extra känsliga för varmblodiga predatorer, som ju inte blir långsammare under den kalla delen av året.

Alla fiskar är dock inte strikt kallblodig. Bland dessa finns tonfiskar och en del hajar som med hjälp av ett counter-current system använder värme från muskelaktivitet för att höja temperaturen i delar av kroppen. Detta ökar exempelvis fiskens simförmåga under låga temperaturer. Det tros även förbättra syn och hjärnaktivitet. I slutändan, gör det den partiellt varmblodiga fisken till en snabbare och en effektivare predator än en kallblodig variant skulle ha varit på djupt, kallt vatten. Endotermi hos fisk är särskilt aktuellt i dessa dagar, då en beskrivning av ”whole-body endothermy” hos Glansfisken (Lampris guttatus) precis publicerats i tidskriften Science . Glansfisken har visats sig upprätthålla en högre temperatur än vattnets i hela kroppen vilket gör den till en väldigt god simmare och effektiv predator i det kalla vattnet under havets termoklin.

Läs en populär beskrivning av upptäckten på www.iflscience.com eller på The Guardian, och kolla in vår temperatur relaterade forskning under kategorin Vinterekologi.

Tags: , , , , , , , , ,

11th International Symposium on Ecohydraulics arrangeras den 7-12:e Februari 2016 i Melbourne, Australien.

Symposiumet beskrivs på ise2016.org: ”Ecohydraulics is central to many challenges facing river and water resource management around the world. Ecohydraulics links the disciplines of hydraulics with aquatic ecology, water engineering, fluvial geomorphology and biogeochemistry. The International Symposium on Ecohydraulics is the premier international meeting for scientists and innovative practitioners working across these disciplines focussing on the underpinning science and its application.”

På konferensen kommer Olle Calles tillsammans med Claudio Comoglio, Paul Kemp och Chris Katopodis att arrangera ett special-session med titeln ”Advances in Fish Passage research”

Abstract deadline för konferensen är redan den 22:a Maj i år. Alltså om knappa två veckor!

Ecohydraulics16

Tags: , , , , , , ,

På tisdag, den 12:e Maj, kommer Anders Andersson, doktorand vid Karlstads Universitet, att presentera sin forskning på ett seminarium med titeln ”Sportfishing effort and catch of salmon and trout in Lake Vänern”. Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Andersson2015

Tags: , , , , , , , , , ,

grönfläckig_padda

Grönfläckig padda från Malmö

Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet har nyligen anlänt till Skåne för årets fältarbete. I år fokuseras arbetet på re-introduktion av tjockskalig målarmussla (Unio crassus) i de nyligen restaurerade vattendragen Klingälvsån och Fyleån. Lea Schneider ska, tillsammans med fältarbetarna Valentina Zülsdorf och Martin Škerlep, på UC4LIFE-labbet i Hemmestorps Mölla infektera värdfiskar (ni minns att målarmusslan i larvstadiet lever som parasit på fiskars gälar) som sedan släpps ut i älven tillsammans med de parasiterande larverna. Några infekterade fiskar kommer även att behållas på labbet tills mussel-larverna släpper från gälarna. De juvenila musslorna introduceras därefter i vattendragen senare under sommaren.

Som Lea själv förklarar på engelska: ”This year we are focusing on the re-introduction of Unio crassus in the newly restored river Klingavälsån, adjacent to the UC4LIFE lab at Hemmestorps Mölla and in Fyleån which was habitat restored in 2013. Therefore, we will infest host fish artificially and release infested fish, but will also keep fish in the lab to collect juvenile mussels. The juveniles will be raised and re-introduced in the rivers later in the summer using different methods.”

Slutligen kan nämnas att Skåne och Grodkollen välkomnade Lea med en grodexkursion till Malmö där de såg den grönfläckiga paddan (Bufotes viridis). Norra hamnen i Malmö har Sveriges näst största population av den akut hotade paddarten.

Tags: , , , , , , , , , , ,

Anna_Hagelin

Lekvandrande laxar, liksom öringar, har radiomärkts och deras lekvandring studerats i Klarälven. Här märker Anna Hagelin en lax med radiosändare.

Igår höll Anna Hagelin, doktorand vid Karlstads Universitet, ett seminarium med titeln ”Fallback frequency in Landlocked Atlantic salmon and Brown trout – Does timing matter?”. Hon berättade om preliminära resultat av en telemetri-studie på lax och öring i Klarälven.

När lekvandrar laxen och varför just då? De allra flesta Atlantlaxar leker på hösten men variationen i när de vandrar upp i älven är stor. En del populationer (eller delar av populationer) vandrar på hösten innan lek, andra redan på våren och i en del extremfall – som till exempel i Loire, Frankrike – vandrar lax upp redan hösten/vintern året innan lek. Eftersom laxen inte äter i älven innebär en tidig uppvandring en potentiell kostnad i form av utebliven tillväxt. Frågan är då varför många laxar ändå vandrar upp tidigare än de ”skulle behöva”. Flera teorier har försökt förklara de tidiga vandrarna. En vanlig förklaring är att de tidiga vandrarna vandrar högre upp i systemen och därför behöver mer tid för att vandra. En annan förklaring är att de behöver ta sig upp i vattendrag som bara är passerbara under vissa delar av året (detta är exempelvis en trolig förklaring för extremfallet Loire). Genom att vandra in i en kall älv, utan predatorer och vila sig fram till lek skulle fisken också kunna byta reducerad tillväxtmöjlighet mot högre överlevnad. Tidiga fiskar kan också tänkas få en en konkurrensfördel på lekplatsen gentemot sina senkomna, och mindre hemtama, populationsfränder. Olika förklaringar kan tänkas vara sanna i olika grad för olika populationer.

I Klarälven, där laxen vandrar upp åtminstone från maj till oktober, vet vi inte vad som driver variationen. Vad Anna Hagelins preliminära resultat visar är dock att fiskar som vandrar upp i Klarälven tidigt i högre utsträckning blir fallbacks. I utbyggda vattendrag där den uppströmsvandrande fisken passerar vattenkraftverksdammar, antingen via fiskvägar eller genom att lyftas/transporteras, finns risken att de ska falla tillbaka nedströms kraftverket igen – via spill, turbiner eller fiskvägar. Fiskar som faller tillbaka kallas fallbacks. Att falla tillbaka kan ha kraftig påverkan på den individuella fisken –  det ökar tids- och energiåtgången för passage – och på populationen som helhet. På platser där fisken räknas vid passage kan förekomsten av fallbacks leda till dubbelräkning och felaktiga beståndsuppskattningar. I Klarälven där den uppströmsvandrande laxen fångas i Forshaga, transporteras uppströms, förbi åtta kraftverk utan fiskvägar, och släpps ut i älven för att fortsätta sin lekvandring är att falla tillbaka likställt med att bli utestängd från lekplatserna. Detta innebär naturligtvis att fallbacks är en viktig aspekt av förvaltningen av laxbeståndet i älven. Men varför faller tidiga fiskar tillbaka i högre utsträckning än sena? Och vad skulle man kunna göra åt det? Det är några av frågorna Anna jobbar med just nu. Vi ser fram emot resultaten av detta arbete!

Tags: , , , , , , , ,

Många olika fiskarter vandrar för lek, övervintring eller födobehov. Länsstyrelsen i Gävleborg presenterar på sin facebook-sida, FiskaGävleborg, ögonblicksbilder från fällor för nedströmsvandrande fisk och korta filmklipp som visar fisk som vandrar uppströms vid en fiskräknare. Filmklippen kommer från en för Sverige ny fiskräknare som är placerad i den naturlika fiskvägen vid Hillevik, Björkeån. Laxsmolt, öringsmolt och ål förekommer naturligtvis i nedströmsrapporterna medan fiskräknarbilder under senaste tiden visat abborre, gädda och cyprinider. På sidan går det också att följa åtgärder för att underlätta både uppströms- och nedströmspassage. Intressant läsning!

cyprindraknare

Bilder från fiskräknaren (klippt från FiskeGävleborg på facebook)

Tags: , , , , , , , , , ,

Olle Calles, hemkommen till Karlstad sedan länge, slutför nu sin rapportering från sitt besök i Brasilien: ”Rio Madeira ligger långt upp i Amazonflodens avrinningsområde, men någon bäck är det inte! Flödet kan nå över 60 000 m3/s och dammarnas avkodningsförmåga är mer än 80 000 m3/s. Som jämförelse kan nämnas att Göta älv har ett maxflöde på strax över 1000 m3/s, Donau 15 000 m3/s och Columbiafloden 35 000 m3/s. Två kraftverk, Jirau och Santo Antônio, är under uppförande och kommer vid färdigställandet ha en effekt på 3,6 TW respektive 3,8 TW. Ett normalår står vattenkraften för >80 % av energiförbrukningen i Brasilien och produktionen ökar ständigt i takt med ökad utbyggnad.

Båda kraftverken omgärdas av omfattande program för att kompensera  effekterna på miljön och lokalbefolkningen, så även om det är kontroversiellt att bygga vattenkraftverk i Amazonas djungler tror jag de flesta länder har mycket att lära av den brasilianska modellen. Man jobbar med fiskpassage vid båda kraftverken, vilket minst sagt är en utmaning med tanke på att Rio Madeira är enormt stor och man i dagsläget har identifierat mer än 1000 (!) fiskarter.

Vid Santo Antônio har man anlagt en enorm naturlik fiskväg, vars andra ingång är under färdigställande. Man hade tidigare placerat gabioner i fiskvägen, men dessbättre har man insett begränsningarna med ”ståltrådsstenkistor” och testar nu att ersätta dem med rundade stenblock.  Man provfiskar fiskvägen varannan vecka med hjälp av kastnät och har även genomfört telemetristudier och hydrauliska experiment för att optimera fiskpassagefunktionen. Rio Madeira har sitt namn efter att stora mängder träd transporteras med floden, vilket innebär att man med ytlänsar och stora yttappade luckor försöker styra träden bort från turbinintagen. Vi tipsade om att ytslänsen och ytspillet skulle kunna fylla en funktion för nedströmsvandrande fisk, vilket man inte reflekterat över tidigare.

SanAntonio

San Antonio-kraftverk. Överst till vänster: fiskvägsingångar och fiskvägen med gabioner Överst till höger: fångst vid provfiske i fiskvägen Nederst: Våra värdar vid Santo Antônio.

Jirau kraftverk är det längst uppströms belägna kraftverket i Rio Madeira och man måste därför fånga och artbestämma alla fiskar för att inte släppa vidare sådana arter som historiskt inte kunnat passera de vattenfall osm låg mellan de två kraftverken.  Man har därför anlagt två ”falska fiskvägar” som leder fisken in i fångstsystem, med möjlighet till ”trap and transport”.  Den ena av dem är dessutom flyttbar (dock inte är gjort i en handvändning) och man kan således ändra dess placering vid behov. Det finns en del arbete kvar för att optimera placering och design av fiskvägarna vid Jirau, men det är sannerligen ingen enkel uppgift.

Jirau-2015b

Jirau-kraftverk. Rad 1 – Den fasta fiskvägen med fälla och anläggning för att fånga och transportera fisk (T&T). Rad 2 – Den flyttbara fiskvägen samt spilluckor Rad 3 – Våra värdar vid Jirau samt pågående byggnation

Det ska bli mycket spännande att följa det fortsatta arbetet vid såväl Santo Antônio som Jirau kraftverk. Vi tackar för en fantastisk gästfrihet och hoppas på att få återgälda den!”

 

 

Tags: , , , , , , , , ,

danube_sturgeon

Hur mycket är stören i Donau värd? Foto från danube-sturgeons.org

Förra veckan presenterade vi en undersökning som uppskattade värdet av världshaven till  24 000 miljarder. Sådana värdeberäkningar av natur, ekosystem och organismer framförs ibland som instrument för att främja bevarandet av naturen. Alla håller inte med. I sin SPERI Annual Lecture vid University of Sheffield pratar George Monbiot om problem och faror med att försöka bevara natur och ekosystem genom att sätta ett pris på den. Till att börja med konstaterar han att det är mer eller mindre omöjligheten att korrekt värdera ekosystem och natur, hur mycket är tex en bevarad älv värd? Vidare, fortsättar han, knuffar filosofin bevarandearbetet ännu mer i samma riktning som orsakar katastrofen vi lever i, spekulation och kortsiktigt vinstintresse är inte troligt att leda till effektitvt bevarande arbete. Desstom, och ännu viktigare, tillkommer makt-relationer. Om en mangrove-skog (eller en älv) är värd £12 000 per hektar för lokalbefolkningen (hur det nu skulle beräknas) men bara £1 200 per hektar för en inflytelserik politiker (eller företag) är det inte det beräknade värdet som bestämmer naturens öde, utan den makt som de olika intressenterna kan uppbåda. Money talks, och då inte modellerade utan riktiga pengar. Slutligen, det enligt Monbiot viktigast argumentet mot ett miljöarbete som lutar sig mot prissättning av naturen – att det skiftar hela diskussionen och målet från hur vi vill leva och organisera våra liv till vad någon kan tjäna pengar på. Hans alternativ, mobilsering och visioner!

Föredraget finns på youtube men också transkriberat på The Guardian.

Tags: , , , ,

I mars arrangerade World Fish Migration Platform ett online-föredrag av Laura Wildman om Dam removal. Föredraget går nu att se eller ladda ner i efterhand här eller genom att klicka på bilden nedan.

Wildman2

Kvaliteten är sådär under inspelningens första minuter, men när föredraget väl sätter igång (efter ca: 8min) så funkar allt bra.

Tags: , , , ,

havetOECD har den här veckan givit ut en rapport om ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet inom fiske och vattenbruk. Rapporten går under titeln: ”Green growth in Aquculture and Fisheries” och kan läsas online här. I Executive summary efterfrågas bland annat politiska och institutionella förändringar, liksom förbättrad övervakning, forskning och uppföljning av åtgärder: ”Green growth means fostering economic growth and development while ensuring that natural assets continue to provide the resources and environmental services on which our well-being relies. The OECD green growth strategy sets out a five-step roadmap to establish sustainable pro-growth reforms. This begins with preparing the way for change, removing barriers to reform, establishing a new policy set and finally by measuring results and taking stock. Following this roadmap means that policies for the fisheries and aquaculture sectors must be more systematic in identifying risk, using market-based instruments and building accountable institutions. It also calls for a more expansive process, involving a broad reach of communities dependent on the fisheries and aquaculture sectors. This will, inter alia, require investing in better data and science to support managing a more complex system while building networks to ensure policy coherence and inclusiveness.”

I en annan rapport, Reviving the Ocean Economy, uppskattas havets produktiva värde till 24 000 miljarder vilket i en jämförelse skulle göra det till världens sjunde största ekonomiOve Hoegh-Guldberg, Unviersity of Queensland är en av författarna och förklarar för Nature att rapporten ”comes up with a very large number despite the fact that we can’t value the many intangibles — production of sand along coastlines, the value of oceans in terms of their contribution to cultures, and so on. We don’t make any apologies for the fact that we can’t get the real value. But we can get a number which we know is the minimum, and in this case it is a very large number. If the ocean were a country it would be the seventh-largest economy on the planet. I don’t think that is surprising to any marine scientist, but it may come as a surprise to a lot of people outside marine science..” Rapportförfattaren anser att det är viktigt att sätta ett monetärt värde på havet som ett steg i att skydda lokala resurser och ekosystem från överfiske och habitatförstörelse men pekar också på nödvändigheten av att angripa globala klimatförändring och försurningen av havet“If you protect marine areas and regulate fishing, you can help corals survive the impact of climate change… …If we solve these local problems we can buy some time while we deal with the global climate issue. But let’s not pretend here – if we don’t get off the current CO2-rich pathway we’re on now, all the attempts to control local factors won’t work. Coral reefs will become a distant memory and the ability to feed people will be severely degraded.”

Tags: , , , , , ,

Earth Day är en dag då stödet för och behovet av naturvård uppmärksammas världen över. Dagen organiseras den 22:e April varje år sedan 1970. Samorganiserationen presenterar årets Earth Day så här: ”Earth Day’s 45th anniversary – could be the most exciting year in environmental history. The year in which economic growth and sustainability join hands. The year in which world leaders finally pass a binding climate change treaty. The year in which citizens and organizations divest from fossil fuels and put their money into renewable energy solutions. These are tough issues but we know what’s at stake is the future of our planet and the survival of life on earth. On Earth Day we need you to take a stand so that together, we can show the world a new direction. It’s our turn to lead. So our world leaders can follow by example.

Vi uppmärksammar dagen modest med tre kortfilmer från Freshwater Illustrated om naturvård och behov av den i rinnande vatten. En film om att Oregon Chub (Oregonichthys crameri) tagits bort från Endangered Species List, en film om återintroduktionen av Bäckröding (Salvelinus fontinalis) i Appalacherna och en film om stillahavsnejonögon (Entosphenus tridentatus) i Columbia River.

Bevarande av Oregon chub

Återintroducering av Bäckröding

Stillahavsnejonöga i Columbia River

Tags: , , , , , , , ,

Niklas B. Sjöberg, Stockholms Universitet, försvarade förra veckan sin doktorsavhandling ”Eel migration – results from tagging studies with relevance to management”. Olle Calles närvarade som medlem i betygsnämnden och rapporterar att ”Niklas gjorde en stabil insats och gav ett samlat intryck. Med 5 av 6 papper redan publicerade var det hög kvalitet på avhandlingen som spände från simblåsemask till ålar fast  i Mälaren (blankålar som återfångsas i sjön år efter år och således inte verkar hitta ut till havet) och spårningsförsök av ål i Atlanten mot Sargasso havet. Eftersom hälften av ålarna med satellitsändare var från Kau:s arbete i Ätran, var det kul att just de nådde längst!”

Handledare var Sture Hansson, Håkan Wickström och Erik Petersson medan Alan Walker från CEFAS (Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science, UK) var opponent.

Avhandlingen abstract och en lista på inkluderade publikationer kan läsas här.

sjoberg

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Seminariet ”Quesnel Lake Sockeye Salmon: Large escapements, trophic surprises, and the consequences of density-dependence” ges av Daniel Selbie från Fisheries and Oceans Canada och är en del av Fisheries Centre Seminar Series från University of Brittish Columbia. Seminariet behandlar populationseffekter hos Sockey salmon i Quesnel Lake, en del av Fraser River systemet. Sockey salmon spenderar 1-3 år i  sjösystemet innan de vandrar ut till Stilla havet. Under senare år har rekordmånga Sockey salmon återvänt till sjön vilket skapar frågor om hur detta påverkar ekologin i sjön och mängden lax som produceras.

Många lekfiskar ger naturligtvis mycket ägg, och för upp marin näring till sjösystemet, vilket borde öka mängden smolt. Dock har lägre överlevnad och lägre tillväxt av unga laxara observerats under åren med väldigt mycket lekfisk. Detta kan bero på att den ökade mängden lekfisk leder tilll ökad konkurrensen mellan lekfisken (tex. äggförstörelse och högre andel misslyckad lek) och mellan de unga fiskarna vilket kan leda till täthetsberoende minskningar i både yngelproduktion, överlevnad och tillväxt. Men de ekologiska sambanden kan tänkas gå djupare än så. De unga laxarna i sjön lever främst av zooplankton och intressant nog påverkar de stora lekpopulationerna och näringen de för med sig från havet också planktonsammansättningen i sjön. Den ökade mängden näring (och sammansättningen av den) under topp-år av återvändande lax leder till ökad förekomst av kiselalgen Tabellaria som är mer motståndskraftig mot betning och innehåller lite näring per volymenhet än många andra växtplankton. Hög produktion av kiselalgen kan därför tänkas minska flödet av näring och energi från botten av näringskedjan upp till de unga laxarna. Vidare sammanfaller peaken av lekfisk med ett zooplanktonskifte bort från den effektiva betaren Daphnia till mer svårfångade copepoder. Copepoder är oftast mer rörliga med tydliga flyktbeteenden vilket kräver större ansträgningar hos de unga laxarna som vill äta dem.

Slutligen finns även belägg för att laxens tillväxt i sjön påverkar överlevnaden till havs. Stora lekpoluationer ett år kan alltså leda till små lekpopulationer under ett eller fler följande år…Se Daniel Selbie reda ut de ekologiska sambanden på Youtube:

YouTube Preview Image

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet, har under månaden mars presenterat sin forskning vid vid möten i både Europa och USA. Först presenterade hon vid ett symposium för ”freshwater mussel conservation” i Freising, Tyskland. På symposiumet deltog främst naturvårdare, förvaltare och forskare från Bayern. En vecka senare presenterade hon vid ”the 2015 Joint Meeting of the Freshwater Mollusk Conservation Society (FMCS) and the Upper Mississippi River Conservation Committee (UMRCC)” i St.Charles, Missouri, USA. I USA finns en stor diversitet av sötvattensmusselarter och följdaktligen fördes en mängd intressanta och livliga diskussioner. Under mötet besökte deltagarna också Mississippi-floden. 

Schneider

Lea Schneider presenterar sin forskning (foto: UCforLife.se)

Läs mer om presentationerna från Bayern och MissouriUCforLifes hemsida.

Tags: , , , , , ,

Under förra veckan veckan gick årets NoWPaS - the European (formerly Nordic) Workshop of PhD and Post-Doctoral fellows on anadromous Salmonids - av stapeln i Galway, Irland. 18 doktorander och post-docs från Europa och Nordamerika presenterade sin egen forskning och diskuterade under tre dagar forskning om Atlantlax och migrerande öring (med några inslag av röding). Presentationerna handlade om allt från migration, passage och efffekten av invasiva arter i älvarna till överlevnad, födoval och tillväxt till havs och telomerer, simförmåga och odlingseffekter. Keynotes var Paul KempPhilip McGinnity, Ian Flemming och Dorte Bekkevold. Några av Irlands vackra floder, en fisketurism-orienterad fiskodling och spektakulära landskap visades också upp under workshopen.

gustafssonNOWPAS

Stina Gustafsson, doktorand vid Karlstads Universitet, presenterar ”Compensatory stocking of brown trout (Salmo trutta) in a freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) stream – A serach for suitable fish hosts.” Foto: Carole-Anne Gillis

 

Tags: , , , , , , ,

Imorgon, tisdagen den 14:e April, kommer Ian Fleming att ge ett seminarium med titeln ””Influence of environmental enrichment and transgenerational effects on salmon recovery”. Ian Flemming är till vardags verksam vid Memorial University, Kanada men är förnärvarande gästprofessor tid vid Göteborgs Universitet.

Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Tags: , , , , , ,

callumrobertsI ”The Unnatural History of the Sea” kartlägger marinbiologen Callum Roberts hur ekosystemen i havet har utvecklats tillsammans med ekonomins utveckling.

Boken tar sin början i 1000-talets skifte från sötvattens- till saltvattensfisk i Europa. Detta sammanfaller med att habitatförändringar (tex. att jordbruk och skogsavverkning har grumlat vattnet) samt intensifierat inlandsfiske har minskat tillgången på fisk i floder och sjöar. Boken arbetar sig sedan fram över historien till de moderna jättetrålarna som med hjälp av högteknologi tömmer haven på fiskbestånden efter fiskbestånd. Boken är ett mycket imponerande gräv där ekonomisk historia, anekdoter och ekologisk spetskunskap kombineras för att beskriva vad som har hänt i haven och varför. Många specifika historiska skeenden tas upp. Författaren berättar om trålens genombrott och om det ibland våldsamma motståndet från fiskare som ansåg att trålen förstörde habitat, tillgången på fisk i haven och slutändan deras försörjning. Han berättar om val- och sälfiskets storartade, och rikedomsskapande, uppgång som snart följdes av utrotning eller kollapsade bestånd. Och om överflödet av fisk, tex. stör och anadrom sillfisk i kolonialismens Nordamerika.

Författaren målar upp en närmast katastrofal situation där många fiskbestånd idag endast utgör runt 0,1-10% av sina historiska storlekar. Dessuton fortsätter fisk- och skaldjurspopulationer att minska samtidigt som fiskeansträngningarna ökar. Ökade priser vid minskad tillgång gör fiske på kraftigt försvagade bestånd lönsamt. Population efter population går mot kolapsens brant. Fisk ska bli pengar, eller pengar ska via fisk bli mera pengar. Det spelar inte alltid någon roll om det är genom att den säljs som mat, kastas överbord (upp till 1/3 av all fisk) eller bli fiskmjöl till djurindustrin (foder till odlad fisk, höns och grisar). Fiskeindustrin gräver sin egen grav, inte sällan påhejade och understödda av byråkratier på olika nivåer.

Boken är dock inte bara svartsynt hopplöshet. I de avslutande kapitlen pekar författaren ut marina reservat som en nyckel för att kunna återställa havets ekosystem. Han visar exempel på hur reservat (där man inte får fiska…) leder till ökad storlek på fisken och större mångfald av fisk och andra djur i reservatet. Effekterna spiller även över utanför reservatets gränser och ökningar av de totala fångsterna av fisk i närområden till marina reservat har observerats. Författaren är övertygad om att reservaten kan stärka fiskbestånden och hjälpa till att bevara biologisk mångfald samtidigt som de skapar försörjning och bidrar till mera fisk på matborden.

Boken är välskriven och läsvärd. Sök upp den, till exempel på ditt lokala bibliotek. En del bibliotek kan också ha den som e-bok.

Tags: , , , , ,

« Older entries