kelt

Kelt framför intagsgaller (foto: Herman Wanningen).

Den vetenskapliga artikeln ”Post-spawning survival and downstream passage of landlocked Atlantic salmon (salmo salar) in a regulated river: is there potential for repeat spawning?”, om efterleksöverlevnad, nedströmsmigration och passage hos lax-kelt i Klarälven, har publicerats i River Research and Applications. Författare är Daniel Nyqvist, Olle Calles, Eva BergmanAnna Hagelin och Larry Greenberg.

I abstraktet skriver författarna: ”Repeat salmonid spawners may make large contributions to total recruitment and long term population stability. Despite their potential importance, relatively little is known about this phase of the life history for anadromous populations, and nothing has been reported for landlocked populations. Here, we studied post-spawning behaviour and survival of landlocked Atlantic salmon in relation to downstream dam passage in the River Klarälven, Sweden. Eight hydropower stations separate the feeding grounds in Lake Vänern from the spawning grounds in the River Klarälven, and no measures to facilitate downstream migration are present in the river. Forty-nine percent of the salmon survived spawning and initiated downstream migration. Females and small fish had higher post-spawning survival than males and large fish. The postspawners migrated downstream in autumn and spring and remained relatively inactive in the river during winter. Downstream migration speed in the free flowing part of the river was highly variable with a median of 9.30 km/day. Most fish passed the first hydropower station via upward-opening spill gates after a median residence time in the forebay of 25 min. However, no tagged fish survived passage of all eight hydropower stations to reach Lake Vänern. This result underscores the need for remedial measures to increase the survival of downstream migrating kelts.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

geesthacht

Fiskvägen vid Geesthacht i Elbe.

Under förra veckan organiserades Fish Passage - International conference on river connectivity best practices and innovations i Groningen, Nederländerna. Konferensen innehöll en mängd presentationer om fiskvandring och fiskpassage. Presentatörerna var biologer, ingenjörer, forskare och branschfolk och kom från sex olika världsdelar. NRRV och Karlstads Universitet var väl repressenterat: Larry Greenberg var moderator för en keynote session och presenterade ”Conservation of a landlocked salmonid population in a regulated river: Taking a holistic approach”. Olle Calles var en av konferensens huvudorganisatörer och presenterade ”On the performance of a new upstream and downstream passage facility for diadromous fish species” samt ”A telemetry study on marble trout (Salmo marmoratus) and Italian barbel (Barbus plebejus) at a nature-like fish ramp in an Alpine river”. Stina Gustafsson var med i konferensens Advisory board och presenterade ”Habitat compensation in a nature-like fishway”. Min egen presentation hade titeln ”Postspawning survival and downstream passage of landlocked Atlantic salmon (Salmo salar) in a regulated river: Is there potential for repeat spawning?”. Konferensens abstracts kan läsas här

Under helgen innan konferensen gavs fem kurser på temat fiskpassage, närmare bestämt Dam removal, Downstream Passage, Techinical and Nature-like fishway designs, Fishway evaluations och Integrating Fish Passage in Watershed Restoration Plans: How to prioritize actions and monitor their effectiveness. Olle Calles var en av kursledarna på kursen om nedströmspassage.

Konferensen avslutades med studiebesök vid nederländska fiskvägar, slussar och tidvattensbarriärer. Eller till Elbe och en av Europas största fiskvägar vid dammen i Geesthacht utanför Hamburg.

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Under den senaste veckan har jag och Stina Gustafsson deltagit i en ”Fish swimming”-kurs i Leiden, Nederländerna. Kursen är en del av COST-ACTION FITFISH och bestod av föreläsningar och studiebesök.

Simon MacKenzie från University of Sterling, pratade om ”fish personality” – om olika personlighetstyper av fisk och hur detta påverkar vad och hur fisken reagerar, där personligheten går igen i allt från beteende till genuttryck med inverkan på både aquakultur och ekologi. Hans Slabbekoorn,Leiden University presenterade rön och forskning om fisk och ljud. Ett intressant föredrag som pekade ut hur en del fiskar kommunicerar med ljud, hur fiskar kan reagera på ljud och möjliga effekter av alla antropogena ljud i både hav och sötvatten. Christian Tudorache, Leiden University och Arjan Palstra, IMARES presenterade och demonstrerade olika typer av fish swimming forskning – fiskars simförmåga under olika förhållanden (vattenhastigheter, temperatur osv) i swim-chambers (löpband för fisk…) och rännor. Christiaan Henkel, University of Leiden, pratade om genomics och fisk  med fokus på principer, metoder och exempel. Jeroen Huisman (Van Hall Larenstein Applied Sciences University), Erwin Winter (IMARES) och Radu Suciu presenterade en mängd exempel på fiskvandring – från id och ål till torsk och stör, från åar till hav och från Volga till Nordsjön.

Kursdeltagarna kom från många olika inriktningar av fiskbiologen – fysiologi, akvakultur, fiskeri, ekologi, migration och passage – och från åtta europeiska länder. En mängd intressanta och givande diskussioner förekom naturligtvis under lediga stunder.

Tags: , , , , , , , , , ,

Häromdagen rekommenderade jag boken  “King of Fish  – The Thousend Year Run of Salmon” av David. R. Montgomery. På Youtube finns ett föredrag där författaren pratar om laxen, dess naturhistoria, och interaktion mellan fisk och människa. Se föredraget nedan:

YouTube Preview Image

Tags: , , , , , , , , ,

King_of_FishKing of Fish  – The Thousend Year Run of Salmon” är en välskriven bok av David. R. Montgomery som sätter den vilda laxen i ett socialt, historiskt och ekonomiskt sammanhang. Annektoter, historiska källor, vetenskapligt dokumenterad kunskap och entusiasm blandas för att ge en bild av fisken och människans relation till den. Författaren beskriver hur laxens historia (delvis) upprepar sig med kraftigt försvagade eller utplånade laxbestånd som ett resultat av överfiske, dammar och föroreningar i Europa på 1700-talet, på den amerikanska östkusten under slutet av 1800-talet och på den amerikanska Stillahavskusten under 1900-talet fram till idag. På de flesta platser och under de flesta tider har kunskap om varför laxen minskat inte varit det huvudsakliga problemet. I minst tvåhundra år har det pratats om upp- och nedströmspassage, begränsningar av fiske och habitatskydd men starkare ekonomiska och sociala intressen (industri, fiske, vattenkraft) har övertrumfat laxen. Och det är kanske dags att vi lär oss läxan, boken avslutas med en varning och sensemoral: ”In the end, the resurrection or destruction of salmon will come down to moral and ethical issues – to value choices that society can make explicitly or continue to make implicitly. Do we want salmon in our rivers? Are we willing to drive species knowingly to extinction, even if only by looking the other way? The solution is not really all that mysterious. We simply cannot keep on doing things the way we’ve been doing them, or we risk losing the salmon. The choice is ours; the future is not. The sixth H in the salmon story also is ours to choose. Will it be hubris or humility?” 

Boken innehåller bland mycket annat även personliga beskrivningar av laxälvar, intressanta skildringar av laxens betydelse för den amerikanska ursprungsbefolkningen (med effekter på förvaltningen också idag), redogörelser för bevarandeåtgärder och diskussioner runt dem och en hel del fascinerande kuriosa. En viktig och intressant sommarläsning för den som är intresserad av lax i synnerhet och människans relation till naturen i allmänhet.

Boken lånas med fördel på ett välsorterat bibliotek men kan också läsas som e-bok.

Tags: , , , , , , , ,

I ”Krafttag Ål – summering av programmet 2011-14″ presenteras forskning och undersökningar inom Kraftag ål, ett samarbete mellan vattenkraftföretag och Havs- och vattenmyndigheten kring insatser för ålens bevarande. Forskningen har bland annat handlat om migrationen som sådan, uppströms- och nedströmspassage och populationsmodelleringar. NRRV har varit inblandat i flera av forskningsprojekten.

Summeringen presenteras enligt följande: ”Denna skrift presenterar verksamheten inom programmet Krafttag ål under åren 2011 – 2014. Bakgrunden till programmet är en frivillig avsiktsförklaring som tecknades 2010 mellan ett antal vattenkraftföretag och Fiskeriverket, för att öka överlevnaden hos utvandrande ål. Havs- och vattenmyndigheten  övertog sedermera Fiskeriverkets roll. Programmet startades i syfte att omsätta avsiktsförklaringen till handling. Verksamhet var uppdelad i två delar; en åtgärdsdel och en del med forskning och  utveckling (FoU).”

Läs skriften här:

krafttag_aal_2015

Tags: , , , ,

uniocrassus

Tjockskalig målarmussla (Foto från UCforLife.se)

Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet, forskar om den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus). Hon berättar på UCforLifes hemsida om vårens forskning och restaureringsarbete.

Ett lab-experiment har påbörjats där flera fiskarters lämplighet som värdfiskar för den tjockskaliga målarmusslan testas: ”A first laboratory experiment with fish from Klingavälsån and mussel larvae from Bråån has been started to test whether the fish species roach (mört) , perch (abborre), silver bream (björkna) and common bleak (löja)are functional hosts for Unio crassus.” Läs mer UCforLife.se.

De har fångat fullvuxna musslor från Bråån och Tommarpsån, märkt dem med pit-tags och sedan släppt ut dem i restaurerade delar av  Klingavälsån and Fyleån: ”…we collected mussels from two high-density mussel populations and tagged each individual mussel before translocation. We will follow the mussels over the whole season and investigate how much they move, which micro-habitat they prefer…” Läs mer på UCforLife.se 

Tags: , , , , , , , ,

John Piccolo presented a poster about Klarälven salmon at the recent international symposium ”Advances in the Population Ecology of Stream Salmonids – IV” in Girona, Cataluña, Spain. The poster can be seen online here:

piccolo_poster

John also gave a presentation about conservation biology of salmon and trout, focusing on a recent debate on conservation ethics summarized by Tallis et als (2014) article in Nature Communications. He also recommends Holmes Rolston III”A New Environmental Ethics: The Next Millennium for Life on Earth”  for more reading on conservation ethics.

Tags: , , , , , , , ,

Det senaste numret (nr2 2015) av Våra Fiskevatten, Sveriges fiskevattenägareförbunds tidning, har temat fiskpassage. Olle Calles och Larry Greenberg från NRRV och Karlstads Universitet berättar om passagelösningar och relaterad forskning i bland annat Ätran, Klarälven och Alsterälven. Deras fokus ligger på nedströmspassage. Andra intressanta artiklar om passage-lösningar i Rolfsån, Testeboån och Säveån finns också med i tidningen. Tidningen kan beställas hos Fiskevattenägareförbundet och ett smakprov kan läsas här.

Vara_fiskevatten

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Just nu pågår det internationella symposiumet  ”Advances in the Population Ecology of Stream Salmonids – IV” i Girona, Katalonien, Spanien. Allt från livshistoria och genetik till restaurering och beteende ekologi diskuteras.  Från Karlstads Universitet deltar Eva Bergman och John Piccolo. Eva Bergman presenterar ”Woody debris in boreal streams: Effects on brown trout foraging and behavior” och Jack Piccolos presentation har titeln ”Understanding Atlantic salmon smolt production in a large regulated river: A case study from Klarälven, Sweden”. 

girona

Tags: , , , , ,

Studenterna på masterkursen ”Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi” skriver här om sina upplevelser i Falkenberg.

ryssja

Ryssjan placeras ut.

”20 maj startade äventyret på Karlstad Universitet inför våra fältdagar i Falkenberg med att vi drillades i konsten att suturera fisk. Det hela föregicks av att vi fick träna på blå disktrasor för att få in sutureringstekniken. Sedan gick vi över till att träna på avlivad fisk under verkliga omständigheter med tidtagning under ingreppet och insättning av sändare och PIT-tags. Som ett sista eldprov fick vi märka bedövad levande öringsmolt.

Dagen därpå packade vi bilarna fulla med fältutrustning och styrde kosan mot Falkenberg. Väl på plats vid Hertings vattenkraftverk startade vi med en rundvandring för att orientera oss i vårt klassrum för de kommande dagarna. Vi tittade på fiskräknaren vid uppströmspassagens början och fiskfällan vid nedströmspassagen. Vi beundrade också det nya lutande intagsgallret och njöt av forsen i den naturlika fiskvägen. Den sköna skåningen Jonas Christiansson, för tillfället ansvarig för uppföljningsprojektet vid Herting, tog väl hand om oss både denna första skakiga dag och resten av vistelsen.

Vi startade fredagen med att titta på när fällan vid nedströmspassagen vittjades, vilket görs dagligen. Utöver några smolt så fanns en kraftigt sälbiten stackars lax. På förmiddagen hade vi besök av årets naturvårdsbiologistudenter från KAU som vi demonstrerade vår nyförvärvade fiskmärkningskunskap för. Vi upprättade tre stationer som studenterna i mindre grupper fick besöka. En där de fick prova på radiopejling av fisk, en där fiskmärkning demonstrerades samt en där de själva fick testa att sy i disktrasor. Studenterna verkade nöjda och glada och vi hade kul. Efter lunch blev det en liten båttur för att vittja ryssjor. Ryssjorna är utplacerade för att fånga uppströmsvandrande havsnejonöga (Petromyzon marinus) som tidigare inte kunnat ta sig förbi kraftverken. Genom att fånga och märka havsnejonöga är målet att undersöka om den nya fiskvägen fungerar även för dem. Men vi kammade noll denna dag, ryssjorna var tomma. Vi hann också med ett besök längs Högvadsån och kvarnen i Nydala och avslutade med en skön promenad vid Sumpafallen. Kvällen avrundades med gemensam grillning på Skrea camping. Kockarna serverade flankstek, fransk potatissallad och ett mustigt rött vin.

havsnejonoga

Ett av de fångade havsnejonögonen på märkningsbordet.

Lördagen blev en spännande dag. Direkt på morgonen vittjades nedströmspassagen i vanlig ordning men denna gång fick vi själva ansvara för att håva, artbestämma, räkna och mäta den sprattlande fisken. Sedan var det dags för ryssjorna där vi, hör och häpna, lyckats fånga årets första havsnejonöga. Den oväntade och roliga fångsten kullkastade det planerade schemat för dagen och fokus fick istället läggas på förberedelser för märkning. Nu blev det dessutom plötsligt bråttom att rengöra och rätta till ryssjorna inför den förmodade och efterlängtade anstormningen av havsnejonögon. En högtryckstvätt införskaffades i all hast och ryssjorna plockades upp på land och spolades. När ryssjorna var rena och vi var blöta och nergeggade så sattes de tillbaka i strömmen. Ett konststycke som krävde vältajmat samarbete av fyra man i två gummibåtar. Som en belöning för slitet med ryssjorna fick vi bevittna en exemplarisk radiomärkning utav havsnejonöga utförd av dr Olle Calles.

Sista dagen startade vi med att i ett rasande tempo först vittja nedströmspassagen och sedan ryssjorna. Gårdagens slit med att iordningställa ryssjorna visade sig ha varit mödan värt då vi faktiskt fann ytterligare ett havsnejonöga. Därmed upprepades märkningproceduren, denna gång med Jonas som kirurg. Av nyfikenhet bestämde vi oss också för att pejla gårdagens märkta havsnejonöga. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Efter att ha letat i närområdet vid kraftverket utan resultat fortsatte vi cirka 2 km nedströms ända till Tullbron i Falkenbergs centrum. (På vägen passerades även Vallarnas friluftsteater där Johannes passade på att kliva upp på scen och framföra ”Gubben Noak” på munspel för oss.) Men fortfarande hörde vi inga signaler och vände med tunga steg åter till Herting och grubblade på vad som hade gått snett. Var det sändaren som inte fungerade? Hade havsnejonögat rymt? Eller var det något fel på vår mottagare? Det visade sig dock att det eftersökta objektet hela tiden befunnit sig vid kraftverket. Den hade gömt sig i en av betongfickorna vid turbinutloppet vilket gjorde att signalen blev svår att uppfatta. Att äntligen få lägga in positionen i GIS-programmet på surfplattan kändes som en perfekt avslutning på mycket lärorika, roliga och berikande fältdagar.

Och förresten, alla våra övningsmärkta öringar lever ännu.

Emmy, Johannes, Kristin, Peter, Pia och Simon”

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Peter Rudberg och Marisa Escobar från Stockholm Environment Institute samt Julie Gantenbein och Nicholas Niiro från Water and Power Law Group har författat artikeln ”Mitigating the adverse effects of hydropower projects: A comparative review of river restoration and hydropower regulation in Sweden and the United States”. De har jämfört restaurering, miljöarbete och lagstiftning kring vattenkraften i Sverige och USA. Peter Rudberg sammanfattar artikeln på SvD-Brännpunkt:

”Vi är en grupp svensk-amerikanska forskare som genomfört en detaljerad jämförande studie av miljöåtgärder vid vattenkraftverk, produktionsförlust på grund av dessa åtgärder samt bakomliggande miljölagstiftning i Sverige och USA. På alla punkter kommer vi fram till att det har skett ett betydande större antal miljöförbättrande åtgärder vid befintliga vattenkraftverk i USA än i Sverige. Det främsta skälet till detta är att tidsbegränsade tillstånd möjliggör att ett mycket större antal tillstånd ses över och justerats i USA än i Sverige. Anläggningarna har därmed rustats upp så att de är i linje med gällande miljölagstiftning och senaste forskningsresultat. I studien uppskattar vi att 15 år av förnyelse av tillstånd och tillhörande miljöåtgärder lett till en förlust på ungefär en 0,5 procent av den totala vattenkraftsproduktionen i USA. I samband med förnyelsen av ett tillstånd renoveras också vattenkraftverket vilket ökar produktionskapaciteten med, i genomsnitt, över 3 procent. Detta skapar en ökad elproduktion som vi inte inkluderat i vår uppskattning.”

Läs den vetenskapliga artiklen här och debatt-artikeln i Svenska Dagbladet här.

Tags: , , , , , , , , , ,

SVT rapporterar om en planerad kraftverksutrivning i Mörrumsån. Det är Mariebergs kraftverk, vandringshindret närmast havet som ska rivas. Genom att den gamla laxtrappan ersätts med fri passage ökas vandringsmöjligheterna för fisk samtidigt som utrivningen återskapar gamla strömvattenhabitat i vattendraget. Åtgården förväntas gynna laxen och ha en positiv inverkan på lokalt fiske och friluftsliv. Se inslaget på SVT nedan och passa på att kolla in NRRV:s arbete i Mörrumsån.

morrum

Tags: , , , , ,

I Havs och Vattenmyndighetens tidning, Hav och Vatten, nr 5 2015, finns en artikel om återmeandringen av Klingälvsån i Skåne och projektet Målarmusslans återkomst. Den tjockskaliga målarmusslan är frontfigur för projektet som syftar till att återintroducera musslan, förbättra dess livsmiljö och vattenkvaliteten i tolv sydsvenska vattendrag. Även om musslan har huvudrollen i den här historien förväntas projektet få positiva effekter även för fisk och andra organismer i det rinnande vattnet. Från Karlstads Universitet arbetar Martin Österling och Lea Schneider inom projektet. Läs mer  på sidan 9 i tidningen!

havovatten

Tags: , , , , , , , ,

För ungefär ett år sedan assisterade jag vid utsättning av laxyngel i Huntington River, ett biflöde till Winooski River, i Vermont, USA. Yngelutsättningen är en av flera ansträgningar som görs för att få tillbaka ett vilt bestånd av Atlantlax i älven. Laxen utrotades under sent 1800-tal som som ett resultat av dammbyggen, habitatförstöringar och fiske. Man tror att det historiska laxbeståndet migrerade via Lake Champlain och Saint Lawrencefloden ut till födosöksområden i Atlanten. På grund av vandringshinder på vägen till havet är restaureringen fokuserad på en landlåst lax-population i Lake Champlain. Förutom yngel sätts en hel del smolt ut i älven, fisken som sätts ut kommer genetiskt sett från Maine.

Tre kraftverk skiljer yngelutsättningsplatsen, och potentiella lekområden i samma biflöde, från sjön. Passage-problemet är en del av restaureringsarbetet. En fisklift vid kraftverket närmast sjön kombineras med transport av uppströmsvandrande lekfisk (havsnejonögon anses invasiva och avlivas) medan by-passes är installerade vid alla tre kraftverk för nedströmsmigrerande fisk. Under förra våren studerade vi smoltens nedströmsmigration i systemet och sammanställer för närvarande resultaten från denna studie.

fry0

Lax-yngel transporterades från odlingen till Hunington-River. Ett team sammankallat av Vermont Fish and Wildlife Department och bestående av ett dussintal personer – biologer, frivillga och praktikanter – delade sen upp sig längs biflödet för att sprida ut fisken.

fry1

Yngel i en hink.

fry2

En närmare titt på ynglen i hinken.

fry3

Hinken, ynglen och älven.

fry4

En biolog sprider ut yngel i älven.

Tags: , , , , , , ,

glansfisk

En glansfisk ska precis märkas med en ”thermocouple”. En sensor förs in i fiskens muskulatur, fisken återutsätts och sensorn registrerar sedan kroppens och det omgivande vattnets temperatur medan fisken simmar i havet. Foto från:NOAA

Nästan alla fiskar är ektoterma, deras kroppstemperatur regleras av temperaturen i det omgivande vattnet. Detta innebär att de i kallt vatten också är kalla och till exempel får en lägre ämnesomsättning och försämrad simförmåga. Detta har naturligtvis enorma effekter på fiskens beteende och ekologi. I strömmande vatten på våra breddgrader gör det till exempel att fiskar under vintern kraftigt minskar sin aktivitet och klarar sig utan särskilt mycket mat. Det gör dem dock extra känsliga för varmblodiga predatorer, som ju inte blir långsammare under den kalla delen av året.

Alla fiskar är dock inte strikt kallblodig. Bland dessa finns tonfiskar och en del hajar som med hjälp av ett counter-current system använder värme från muskelaktivitet för att höja temperaturen i delar av kroppen. Detta ökar exempelvis fiskens simförmåga under låga temperaturer. Det tros även förbättra syn och hjärnaktivitet. I slutändan, gör det den partiellt varmblodiga fisken till en snabbare och en effektivare predator än en kallblodig variant skulle ha varit på djupt, kallt vatten. Endotermi hos fisk är särskilt aktuellt i dessa dagar, då en beskrivning av ”whole-body endothermy” hos Glansfisken (Lampris guttatus) precis publicerats i tidskriften Science . Glansfisken har visats sig upprätthålla en högre temperatur än vattnets i hela kroppen vilket gör den till en väldigt god simmare och effektiv predator i det kalla vattnet under havets termoklin.

Läs en populär beskrivning av upptäckten på www.iflscience.com eller på The Guardian, och kolla in vår temperatur relaterade forskning under kategorin Vinterekologi.

Tags: , , , , , , , , ,

11th International Symposium on Ecohydraulics arrangeras den 7-12:e Februari 2016 i Melbourne, Australien.

Symposiumet beskrivs på ise2016.org: ”Ecohydraulics is central to many challenges facing river and water resource management around the world. Ecohydraulics links the disciplines of hydraulics with aquatic ecology, water engineering, fluvial geomorphology and biogeochemistry. The International Symposium on Ecohydraulics is the premier international meeting for scientists and innovative practitioners working across these disciplines focussing on the underpinning science and its application.”

På konferensen kommer Olle Calles tillsammans med Claudio Comoglio, Paul Kemp och Chris Katopodis att arrangera ett special-session med titeln ”Advances in Fish Passage research”

Abstract deadline för konferensen är redan den 22:a Maj i år. Alltså om knappa två veckor!

Ecohydraulics16

Tags: , , , , , , ,

På tisdag, den 12:e Maj, kommer Anders Andersson, doktorand vid Karlstads Universitet, att presentera sin forskning på ett seminarium med titeln ”Sportfishing effort and catch of salmon and trout in Lake Vänern”. Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Andersson2015

Tags: , , , , , , , , , ,

grönfläckig_padda

Grönfläckig padda från Malmö

Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet har nyligen anlänt till Skåne för årets fältarbete. I år fokuseras arbetet på re-introduktion av tjockskalig målarmussla (Unio crassus) i de nyligen restaurerade vattendragen Klingälvsån och Fyleån. Lea Schneider ska, tillsammans med fältarbetarna Valentina Zülsdorf och Martin Škerlep, på UC4LIFE-labbet i Hemmestorps Mölla infektera värdfiskar (ni minns att målarmusslan i larvstadiet lever som parasit på fiskars gälar) som sedan släpps ut i älven tillsammans med de parasiterande larverna. Några infekterade fiskar kommer även att behållas på labbet tills mussel-larverna släpper från gälarna. De juvenila musslorna introduceras därefter i vattendragen senare under sommaren.

Som Lea själv förklarar på engelska: ”This year we are focusing on the re-introduction of Unio crassus in the newly restored river Klingavälsån, adjacent to the UC4LIFE lab at Hemmestorps Mölla and in Fyleån which was habitat restored in 2013. Therefore, we will infest host fish artificially and release infested fish, but will also keep fish in the lab to collect juvenile mussels. The juveniles will be raised and re-introduced in the rivers later in the summer using different methods.”

Slutligen kan nämnas att Skåne och Grodkollen välkomnade Lea med en grodexkursion till Malmö där de såg den grönfläckiga paddan (Bufotes viridis). Norra hamnen i Malmö har Sveriges näst största population av den akut hotade paddarten.

Tags: , , , , , , , , , , ,

Anna_Hagelin

Lekvandrande laxar, liksom öringar, har radiomärkts och deras lekvandring studerats i Klarälven. Här märker Anna Hagelin en lax med radiosändare.

Igår höll Anna Hagelin, doktorand vid Karlstads Universitet, ett seminarium med titeln ”Fallback frequency in Landlocked Atlantic salmon and Brown trout – Does timing matter?”. Hon berättade om preliminära resultat av en telemetri-studie på lax och öring i Klarälven.

När lekvandrar laxen och varför just då? De allra flesta Atlantlaxar leker på hösten men variationen i när de vandrar upp i älven är stor. En del populationer (eller delar av populationer) vandrar på hösten innan lek, andra redan på våren och i en del extremfall – som till exempel i Loire, Frankrike – vandrar lax upp redan hösten/vintern året innan lek. Eftersom laxen inte äter i älven innebär en tidig uppvandring en potentiell kostnad i form av utebliven tillväxt. Frågan är då varför många laxar ändå vandrar upp tidigare än de ”skulle behöva”. Flera teorier har försökt förklara de tidiga vandrarna. En vanlig förklaring är att de tidiga vandrarna vandrar högre upp i systemen och därför behöver mer tid för att vandra. En annan förklaring är att de behöver ta sig upp i vattendrag som bara är passerbara under vissa delar av året (detta är exempelvis en trolig förklaring för extremfallet Loire). Genom att vandra in i en kall älv, utan predatorer och vila sig fram till lek skulle fisken också kunna byta reducerad tillväxtmöjlighet mot högre överlevnad. Tidiga fiskar kan också tänkas få en en konkurrensfördel på lekplatsen gentemot sina senkomna, och mindre hemtama, populationsfränder. Olika förklaringar kan tänkas vara sanna i olika grad för olika populationer.

I Klarälven, där laxen vandrar upp åtminstone från maj till oktober, vet vi inte vad som driver variationen. Vad Anna Hagelins preliminära resultat visar är dock att fiskar som vandrar upp i Klarälven tidigt i högre utsträckning blir fallbacks. I utbyggda vattendrag där den uppströmsvandrande fisken passerar vattenkraftverksdammar, antingen via fiskvägar eller genom att lyftas/transporteras, finns risken att de ska falla tillbaka nedströms kraftverket igen – via spill, turbiner eller fiskvägar. Fiskar som faller tillbaka kallas fallbacks. Att falla tillbaka kan ha kraftig påverkan på den individuella fisken –  det ökar tids- och energiåtgången för passage – och på populationen som helhet. På platser där fisken räknas vid passage kan förekomsten av fallbacks leda till dubbelräkning och felaktiga beståndsuppskattningar. I Klarälven där den uppströmsvandrande laxen fångas i Forshaga, transporteras uppströms, förbi åtta kraftverk utan fiskvägar, och släpps ut i älven för att fortsätta sin lekvandring är att falla tillbaka likställt med att bli utestängd från lekplatserna. Detta innebär naturligtvis att fallbacks är en viktig aspekt av förvaltningen av laxbeståndet i älven. Men varför faller tidiga fiskar tillbaka i högre utsträckning än sena? Och vad skulle man kunna göra åt det? Det är några av frågorna Anna jobbar med just nu. Vi ser fram emot resultaten av detta arbete!

Tags: , , , , , , , ,

« Older entries